Ingen tog mig riktigt över
Nu när min pojkvän är borta på läger och jag är ensam hemma utan umgänge under 40, blir jag såhär djup och seg... För jag är nog präglad av att alltid vara med Linus på helger, vi är liksom alltid det. Och nu får jag inte träffa honom förrän på söndag, bara 2 dagar haha, men ändå.
Det är så otroligt lätt att bli beroende av den människan. Han finns överallt, tror aldrig jag kommer släppa honom helt. Han är i mig och kommer alltid vara. (Kom igen Lena med Håkan om ni ej fattade)
Nej men seriously. Han är den som alltid är där för mig, bråkar med mig och kysser mig. Han är den som alltid har en öppen famn och ett stort hjärta. Fattar inte att jag en gång i tiden kunde tvivla på att det skulle vara vi, för det ska vara det! För alltid.
Lite gay såhär på kvällskvisten, just bcuz I love that boy. Nu ska jag dra till Alex & öva! Puss
